ebriedad

naakohuame

ebrio

naamúkila

ebrios

naákoram

eclipsarse

muúke

— la luna

meecha muúke

—el sol

täa muúke

eco

siba huokki

económico

kaa bejre

echar, verter

töa

echar, lanzar

jimma

echar, arrojar

huötia

edificar

káate; tóboktia

edificador

káteleero

edificio

buere káari

efectuar

joohua; yáuhuak, pret; yáanake, fut

eficaz

mai türi

egoísta

áapo aneme

ejecutar; tocar

poona; ponnake, fut; jipona

—músico

jiponleero

el; la (art.)

jü; huä; ïi

él; ella

áapo (pron.)

—a él

au

—para ella

aa béchïbo

elegir

yeu púhua

elevarse

jikáu chätu

ellos; ellas

bempo

elogiar

úttile

elote

ábari

emanar

káuhue

embarazada

tómmatuari

embarazada, estar

usita jípure

embarazar

tómmatua

embarazarse

abe asóaka taahua

embarazo

usita jípuhuame

embarcarse

barkopo kom huétche (huatte, pl)

embaucar

bäitähua

emblanquecer; blanquear

tósalitua

emborrachar

naamëa

emborracharse

naamukku (sing.)

emborracharse

naako (pl.)

embrujar

siibo

embuste

ara nókïchia

embustero

ara nókïchi

empacharse, indigestarse

potte

emparejar

nanáhuite

—parejo

nanáhuichi; nánancha

empeorar

chëhuasu aane

—de salud

chë unna kökore

empero

empezar (verbo)

naate

empezar a (sufijo)

—taite

—empezó a comer

—buätaitek

empinarse

chökte

empleado

tekipanoaleero

empobrecer

póobetua; polóobetua

empobrecerse

póobetu; polóobetu

empujar

yüa

en aquel entonces

júnako

en, dentro de

—po

en, encima de

—chi; —t

en

—ku

enaguas

kóäri

enamorado

mótchik témpëri; chü éiya

enamorar

sulla; namoráaroa

enamorarse

sulla

enano

komëla

encadenar

kadénammea súmahua

encaminar

bö tojja

encandilar

puj mëa

encanecer

tosä kóbatu

encantado, gustoso

allétuari

encantado, embrujado

sibori

encantador

musäla maachi

encantar

tüle

encaramar

jikat ä yetcha

encaramarse

jikáu jämu

encarcelar

páttiatebo

encender

tayya; táanake, fut

encía

tam otta

encima

beppa

encinta

abe asoa

enclenque

kaa úttiakame

encoger

nau sisime

encolerizar

omtítua

encolerizarse

omte

encontrar

teuhua

—recibir

nanke

—va a encontrarlo

nankiseka hueiye

encorvarse

kom chätu

encubiertamente

éhuil

encubrir

esso

enchilar

köko

enchilar, poner chile

kökoritua

enchilarse

au kökoritua

endeble

kaa úttiak

endemoniado

lemóonio ä jíabsipo jípureme

enderezar

rútuktia

endulzar

kákatua

endurecerse

pitte

en el centro; en el medio

násuku

—entre semana

násuk táapo

—al centro

nasúkuni

enemigo

bejri; béjreme; sáayo

enfadar (irritar)

íchaktia

enfadarse

íchakte

enfadoso

múksiachi

enfermar (sing.)

kökori huéttua

enfermar (pl.)

köori huatte

enfermedad

kökoa

enfermo

kökoreme

—estar enfermo

kökore

enflaquecer

huakilte

enflaquecerse

huakiltu

enfrente

beuchi; beut

enfriar

sippa

enfriarse

sippe

engalanar

sehuatua

engañador

bäitätuame

engañar

bäitähua

engañarse

au bäitähua

engaño

bäitäihuame

engendrar

yoremia

engordar uno

áuhuiria

engordar a alguien

auhue

—gordo

auhui

enhorabuena

mai türi

enigma

esso nókïchia

enjuagar

ráutia

enjugar, secar

huaacha

enloquecer

rokote

enloquecerse

rokotu

—locura

rókora

enojado, —a

omte

enseñar, educar

majtía

—está aprendiendo

au majtía

ensillar

silate

ensuciar

chïcha joohua

entender

jíkkaja; at jüneiya

enterarse; saber

jünéria

enterrar, sepultar

mä; jímä

entierro, sepelio

jímäri

entonces

huanäi; júnakoy

entonces, desde

júnakoy naáteka

entrar; meterse

kibacha; kiimu, pl

entrañas, tripas

siíhuam

entusiamado, estar

tua eiya

enumerar

jínaykia; náykiria

envasar

töa

envejecer

ölatu

envenenar

jóuhuotua; óijtua

—veneno

jouhuo; ojji

enviar

bíttua

enviudar

jókobtu

envolver

bïtia

equipatas; monzón

keépam

equivocarse

jiöbe

erección, tener una

kikte

erguirse

kikte

eructar

ëute

eructo

ëutiria

erosionarse

baasu

es (sing.)

ájäria

—yo soy

ínapo ájäria

—son (pl.)

ámëria

escaparse

tö buyte; tö tenne, pl.

escoger

yeu púhua

—Escogido, Mesías

Yeu Púari

esconder; ocultar

esso

esconderse; ocultarse

éusu

—a escondidas; en secreto

éhuil

escribir

jïojte; jiojte

escroto

bichö bóosam

escupir

chit huatte

escupitajo; esputo

chit huátiria

espalda; lomo

espaldas, a

amapo

esperar

boobitcha

espermatozoides

jüi buaanim; jübuania

espeso

teuhua, téuhuak

espiga

moa; móuhua

espigas, dar

moa; m&oacut;uhua

espigar; cortar espigas

moa jïu

espina

huitcha

espinas, tener muchas

may huítchak

espinarse; pincharse

sooso

espinazo

jö otta

esposa

juubi

espuma

sómöchia

estaca

huïka

estar; haber

aane

estar plantado, estar de pie

huéeka

estéril, mujer

kaa asóame

estimar; querer

nakke

estrella

chokki

—Venus; lucero

Buere Chokki

—cometa

choki jiísam

estrella de mar

bahue chokki

Estrella Polar

Ä Asuta Kóäri Peréentakame

estreñirse

pooma

evitar, sacar la vuelta

naase; najnake, fut

evitarlo, sacarle la vuelta

najría

excavar

buejje

—desenterrar

yeu buejje

excluir

yeu tahuaria

explicar

tejhua

experto, —a

kobba buassi

extraer, sacar

yeu huikke

eyacular

yeu am púttiak

fácil

kaa obíachi

faja

huikosa

fachada

káari pujba

faena

tékkil

falda

koäri

falible

ara jiöbeme

falsedad

aranókïchia

falso

kaa lútülay

faltar

ama bëye; au bëye

falto

bëkame

fallar

jiöbe

fallecer (uno)

muuke; muknake fut; muúkuk, pret

fallecer (más de uno)

kokko

famélico

tébai mukila

fanfarrón

au buérialeme

fango

téchoa

fantasma

jousi

fariseo

pereseo; peresero

fastidiar

muksi éetua

fastidioso

múksiachi maachi

fatal

yore mëame

fatiga

lottiria

fatigar

lotte

faz

pujba

fe

suálhuame

felicidad

alléerihuame

feo

júnnera

féretro

mukila kaja

fermentarse

bikka

feroz

yooli

ferrocarril

mákina chukuri

festejar

pájkoria

festividad

pajko

fétido

chïcha jubame

fiar; dar a crédito

reunenka; piáaroa

fiebre

taijhuéchiria

fiero

yooli

fierro

sísïhuoki

fierro para herrar

tepójtim

fiesta

pajko

fiesta, celebrar una

pajkoria

fiesta, se acabó la

"sótörim chínaktiahuak"

filo

buahuía

filo, tener

buaahui

filtrar, colar

jípëchia

filtrarse, transminarse

káuhue

filtro

jípëchialeero

fingir

kia besa junen aane; kia au joohua

firmamento

Yö Ania

fiscal

nätuame

flaco

huakila; huilojko

flagelar

bemmucha

flamante

unna bemela

flato; flatulencia

juuja

flatulento

jujära

flauta

baka kusía

flecha

jüihua

fleco

sébëriam

flema

jéröchia

flojera

obbe

flojo, —a

obëra

flor

seehua

florecer

seehua

florero

sehualeero

florido

sehuátuari

fluir

káuhue

fofo

bualko

fornicación

éhuil jamuchíahuame

fornicar

éhuil jamuchía

fortaleza

úttia; úttea

fortificar

útiatua

forzoso

úttiapo

fosa

huójöri

fracción

rébelay

fragancia

huin júbara

fragante

huinjuuba

fragmento

lébelay

fraude

tájtiria

frazada

jíniam

frenar

peréenatua

freno

peréena

frente, la

méjëria

frente a frente

nau pújbaka

frente de, en

beuchi; beut

fresco

baali

frijol

muúnim

frío, el

séberia

frío, hacer

sebbe

frío, sentir

sébere; sébele

frío, tener

jóäsu

friolento

sebelïchi

fructífero

takákame

frustrar

taktíria

fruta

taaka

fuego

tajji

—de fuego

táijta

fuera

päkun

fuerte

úttia; úttea

fuerza

úttiara

fugitivo

töbuyteme

fumador

yenleero

fumar

yenna

fundir

kájjötia

fundirse, derretirse

kájjöte

furia

kujtéeria

furioso, —a

tepa omte

furúnculo

chïmu

galeno

mériko; lotoor

gallina

tótöri

gallinero

tótöri kári

gallo

tótöri öra

gamba

baakochi

ganar

kooba; yöo

garbanzo

karabanso

gargajo

járakam

garganta

kutanaakusía

garganta del pie

huok jíabsi

garrapata

huiina; huiínam, pl

garrudo

úttiak

gata; gato

missi

gatear

huákänamma

gay

yorem jámmut

gazapo

tabú asöla, ili taabu

generalmente

yü tüti

gente, la

yóremra

geriatra

ölam mériko

ginecólogo

jaámuchim mériko

girasol

bissebeero

gloria

úttilhuame

glotón

jíbuära

gobierno

yäutra; yäura

golondrina

bahue huiíkit

golpe, de

senu huéchiäpo

golpear

bebba; béeba

gordo

áuhui

gordura

áuhuiria

gorrión

möel

gota

chakti; cháktiria

gotear

chakte

gracias, dar las

Dios buanía

gracioso

bárïchi

gradual, gradualmente

lau lauti

grama

basso

grande

bueru; buëuru

grandeza

buéurura

grano, semilla

bachia

gratis

kaa bejre

gratuito

kaa bejre

grávida

usita jípure

gravoso; pesado

bette

grieta

étajtiria

grillo

huöchi

gris

tóloko

gritar

chaaye

guachaporis

nachükim

guardar

ëria

guarecer

jínëu

guásima

ajya

guasón

bárïchi

guerra

nassua

guerrear

nassua

guiar

bö tejoa

guisar

kisáaroa

gusano

buíchia

gustar

musäule; türe

habitación

jouhua

habitante

joome

habitar

jouhua; jóunake, fut

habituar, habituarse

joihuá

habla

nooki

hablador

nónokära

hablante

nokame

hablar

nooka

—estrictamente hablando

huitti nokhuäpo

hacer

joohua; yáuhuak, pret; yáanake, fut

hacia acá

äbo

hacha

mäam

hallar

téuhua; téunake, fut

hambre

tébaa

hambriento

tébäure

haragán

obëra

hartar, colmar la paciencia

íchaktia

hartarse, perder la paciencia

íchakte

hartarse

jóboa

harto, ahíto

jóbori

hasta

tajti; nukki; núkisi

—hasta la vista

jaléppantuko

—hasta cuándo

jakhuey tajti

hay

aayu

hechicería

moria

hechicera

móriära; jamut sísibo

hechicero

móriak

hechiceros

móriäram

hechizar

moria; siibo

heder

chïcha juuba; juuja

hediondo

chïcha jubame; jujära

hembra

jámmut

hemorroides

bóoram

henchir

tápunia

heredar

tö muuke; tö kokko, pl

herida

sähua

herir

kökosi yauhua

hermana mayor

ákoro

hermana menor

huaayi

hermanastra

huáim huaayi, ákoro

hermanastro

huäim saila

hermano

saila

hermoso

ujyóoli; musala maachi

hermosura

ujyoria; musala machira

hernia

bóora

hervir

pojte; pójtiria

hielo

sáppam

hierro

sísïhuooki

hígado

jeémam

higo

chuuna

hija de hombre

malla

hija de mujer

jámut asoa

hijastro

huäym üsi

hijo de hombre

üsi

hijo de mujer

ou asoa

hilar

jíkoa

hilo

huïi

hincarse

tónommea kikte; tónommea jabte, pl

hinchado

bókkay

hinchar

jábojtia

hincharse

jábojte; bajja

hipo

jëoktiria

hipo, tener

jëokte

hipócrita

aranókïchïra

historia

nokhuákame

hocico

yekka

hoja

sauhua

holgazán

obëra

hollar; pisar

huokte

hombre

öou; oóhuim, pl

hombro

jenno; jénnom, pl

homicida

yore mëame; yore súhuame

homosexual

yorem jámmut

honda, tirador

huicharäkía

hondo

kömi

honor, honra

úttilhuame

honrar

úttile

horadar

huójöktia

hormiga

eyye

horqueta

kuta tákkay

horror

buere májhue

hospedar

mabeta; mabétnake, fut

hoy

ën táapo

hoyo

huójöri

huella, seguir la

huok jaase

huellador

huokteleero

huérfano

leepe

hueso

otta

huésped

äbosi

huevo

kabba

huevos, poner

kabba

huir

tenne

humear

buiichi

humedecer

kómonia

humedecerse

kómona

húmedo

bäri

humo

buichíria

humo, hacer

buiichi

hundir

ropte

hundirse

roptia

hurtar

ekbua

idéntico

nánancha

idioma

nokki

—en el idioma

nokpo

iglesia

teöpo, tiöpo

igual

nánancha

igualar

nanáhuite

iluminar

machiria

imitar

maato

impávidamente

kaa májhueka

impávido

kaa májhueme

impedir

táktiria

imperdonable

kara jiókoritu

impermeable

kara kómoname

impío, —a

juënasi joame

implorar

au buanía

importar, incumbir

jita ama täru

—¿qué te importa?

jítasë ama täru?

—no le importó

kaita ama täruk

importunar

muksi bitcha

imprecar

juëna nokta at chayya

impúdico

kayta jayteria; kaa tihuera

impuestos, recaudador de

yäura tómita nau toijleero

incendiar

béetia

incrédulo

kaita súalëra

indígena

yoreme

inflarse

jábojte

informar

téjoa; jünéetua

ínfulas, darse

au buériale

ingle

baata

iniciar

naate

ininterrumpidamente

kaa chúktisi maachi; kaa chúktiaka

inmediatamente

seepi; sep

instigar

úajteria

instructor

yore majtía

instruir

majtía

íntegro, hombre

öou chúpila

inteligencia

koba súahua

inteligente

koba súahuakame

inteligente, ser

koba súahuak

interceder

ä buanía; buanría

interrogar

nátemae; temáij

inundación

banía; buere bäa

inundar

baane

invierno

séberia

invitado

néjunri; núnuri

invitar

nunnu; néjune

ir

siime; siika, pret; simnake, fut

ir (pl.)

kaate; katnake, fut

—¡vamos! ¡vámonos!

jante! jántebu!

ira

kujtéeria

izquierdo

míköri

jabalí

juya koohui

jabón

saábom

jadear

jasojte

jalar

huiike

—sacar

yeu huikke

jamás

kaibu

jarabe

sítöri

jarra, jarro

saro

jefe

yäut

jefes

yäuchim

jinete

kábäekame

jinetes

kákabäekame

jitomate

tomáarim

jornal

tékil bejhua

jorobado

joróochi

joven; adolescente

jübua yötu

juego

yéihuame

jugador

yeuleero

jugar

yeehue

jugo

bähua

juguetón

yeuleero

"juírse"; huír

búite

jumento

buuru

juntar

nau tojja

junto a

naapo

juntos

náuhui; nau lópola

juzgar

nokta chuppa

labio

ten beria

labor

tékkil

lactancia

pípim mikhuame

ladeado, —a

chákulai

ladear

chákuktia

ladearse

chákukte

lado; costado

chákäria

lado, de este

ïbotana

lados, de todos

jákübo

lado, del otro

sékäna

ladrar

buuye; buynake, fut

ladrón

ekbualeero

lagartija

porohui; poróhuiam, pl

lágrima

ópoam

laguna

baubäa

lamentar

jiókot jíahua

lamento

jiókot jíayhuame

lamer

tëbua

lamerse

beröbua

lana

kabara bóuhua

lanzar

jimma

lástima

jiókolihuame

lavado, —a

báksiari

lavandera

jípaksileero

lavar (sin especificar qué)

jípaksia

lavar (algo)

baksia

lavarse

au baksia

lavarse las manos

baijma

lector

jiösia nokame

lechón

ili koowi

lechuza

baahuis; bahuísim, pl

leer

jiösiam bitcha, jiösiam nooka

lejano

mekka aneme; mekka öreme

lejos

mekka

lengua

ninni

lengua, sacar la

yeu ninte

lenguaje

nokki

leña

kutta

leñador

keuleero

leña, hacer

këhue; këunake, fut

leña, ir por

këuse

león

óuseli; óusei

levantar; alzar

tóboktia

levantarse

tóbokte

levantarse (de la cama)

yejte; joote, pl

libélula

bä biicha

liberar; soltar

buttia

liebre

páaros; parösim, pl

liviano

kaa bette

lobo

roobo

lodo

techoa

lograr

yuuma; yumánake, fut

lombriz

huílaöchia

lomo

jöo

lucero

buere chokki

luciérnaga

kuupis; kupísim, pl

luego

huanäi; huanäri

—desde luego

anaka

lugareño

ama joome

lumbre

tajji

luna

meecha

—luna nueva

meecha bemela

—cuarto menguante

mukise

—cuarto creciente

jaméaba

—luna llena

mechábali

luna, eclipsarse la

mecha muuke

lunático, —a

mecha bebri

luto

luutu

luto, guardar

luutu

luto, guardarle

luturia

llaga

sähua

llama, llamarada

rúpaktiriam

llamar, invitar

chaaye;nunnu

llamar, nombrar

téhuaatua

llamarse

tehuaa

llano; llanura

päria

llanto

buanhuame

llegar

yebsa; yajja, pl; yáijnake, fut

llenar

tápunia

llenarse

tápuna

lleno

tápuni

llevar, traer

hueria; huériunake, fut

llevarse a

nuksiika; nuksajja

llorar

buaana

llorón

buanni

llover

yukke; yuknake, fut; yúkkuk, pret

llovizna

síjjötiria

lloviznar

síjjöte

lluvia

yukku

—va a llover

yukbaare

macho

öou; oóhuim, pl

macho, a lo

ëya!

madrastra

huäim aiye

madre

aiye

madrina

batö aiye

madrugada

marikaroa

madurar

buassa

maduro

buassi

maestro

yore majtíame

magnates

buebbuërum

maíz

batchi

mal, malo

juëna; kaa türi

malacate; tarabilla

jíkuria

malagradecido

kaita báisahuëra

maldad

kaa tühuame

maldecir

juënasi yóret chaiya

maldición

juëna nokta chúpahuame

maloliente

chïcha jubame

malparir

tomma jerejti

maltratar

jiókot joohua

malvado

juëna

mama

pippi; píppim, pl

mamá

aiye

mamar

chëye; chëka, pret; chïnake, fut

mamífero

chëyeme

manada

móchala

manantial

séneka

manar

kauhue

manco

mam moocho

mandadero

sauleero; sáihuame

mandamiento

nésauhui

mandar

sauhue; nésauhue, indef

mandíbula

charo huásäria

manejar

hueria

manera, de la misma

álëpo bénasi

mano

mámmam

mano derecha

batta

manso

kaa yooli; mánsöla

manta

jíniam

mañana

yooko

mañana, muy de

tua kethueeyo

mañana por la mañana

yoko kethueeyo

mañoso

ántuäri

mar

baahue

maravillar

huómtia

maravillarse

huomte

marido

kuuna

mariposa

baiséböri

marrano

koohui

martillar

popona

mas

más

chë

mascar, masticar

köa

masturbación

bútnahuame

masturbarse

butna

matar (a uno)

mëa

matar (a más de uno)

suhua

matrimonio

emo jubíahuame

maxilar; quijada

charo huásäria

mear

siise

mecate

huiteri

mecer

yoohua

medianoche

tukáa násuk huéeyo

medicamento

jíttoa

medicina

jíttoa

mediodía

lulla kattek

mejilla

joppe

mejor

chë türi

melón

mínnol

mellizos

huohuölim

mendigar

nétane; limojna

menospreciar

káitäpo bitcha

menstruación

mecha kökohuame

menstruar

mecha kökore

mentir

aranókïchi

mentira

aranókïchia

mentiroso

aranókïchi

meñique

ili suttu

meramemte

kia

mercado

parián

mero (pez)

yabárou

mes

meecha

mes, en el

metpo

mestizo

chukuli yoori

metal

teta buanía

meter

kibacha; kiima, pl

meterse

kibake; kiimu, pl

mezclar

kuutía

miedo

maujria; máijhuame

miedoso

maujrïchi

miedo, tener

majhue

miel

sítörim

miembro viril

jüi; juy; bíchom

mierda

buita

migajas

bëterim

milagro, de

chësan éaka

mimar

nöchile

mirar

bitcha

misericordia

jiókolihuame

mismo, por sí

ä éä pámani

mocos

choómim

mofarse

junneria

mohoso, ponerse

popo síuhue

mojar

kómonia

mojarse

kómona

moler

tuuse; jeete

molestar

muksi éetua

¡momento!

chúbala!

mondar

batte

montaña

kauhui

montañés

kaupo joome

monte

juiya

morar

jouhua

morder

këye; këka, pret; kïnake, fut

moribundo

mukíapo aneme

morir

muuke; muúkuk, pret; muknake, fut

morir

kokko, suj. pl

mosca

sëbori

moscardón

kuka séböra; kuku séböra

mosquito

huöo

mostacho

bueuru jiímsi

mostrar

bittua

mostrarse

bittu

muchacho

uusi

muchacha

ili jámmut

mucho, muchos

büru

muchísimos

tüisi bürum

mudo, —a

múuro

muerte

mukía; kókkohuame

muerto

mukira; mukila; kókolam, pl

mujer

jámmut; jaámuchim, pl

multiplicar

büruria

mundo

ania

murciélago

sotchik; sóchikim, pl

murmurar

jásosöti nooka

músico

jiponleero

muslo

matcha

muy

unna; mai; tepa